Lite historiska årtal

1282
Skänkte Magnus Ladulås Hargsö (Boo mellan Skurusundet och Sågsjön) till stockholmborgaren Tideman Fries
1288
Skänker han bl a Orminge till klostren i Stockholm
1326
Blir ärkebiskop Olof ägare till Hargsö. Velamsund omnämns för första gången
1436
Omnämns Lännersta (Landestow) och testamenteras till Gråbrödraklostret
1545
Får amiralen Jakob Bagge Boo, Lännersta och Tollare som förläning av Gustav Vasa
1560 
Får Bagge även Stora Björknäs, Mensättra, Rensättra och 1572 Kil och Ramsmora
1635 
Uppförs ett kapell ett kapell vid Boo gård av Olov Bure Boo blir kapellförsamling under Värmdö
1700 
Köper arkitekten Nicodemus Tessin d y Boo-godsen på exekutiv auktion
1705 
Låter Tessin rensa upp Stäket. Avgift för djupgående fartyg införs
1710 
Härjar pesten. En tredjedel av människorna avlider
1719 
Härjar ryssen längs svenska östkusten. Bl a Boo, Mensättra och Kil bränns.
Den 13 augusti står en drabbning på Skogsölandet. Ryssarna lämnar trakten
1720 
Byggs Boo gård upp på nytt. 1724 invigs det nuvarande Boo kapell
1736 
Anläggs ett glasbruk vid Lilla Björknäs. Driften upphör ca 1785
1797 
Splittras Kummelnäsgodset vid en auktion på Hasseluddens värdshus
1827 
Anläggs en ättiksfabrik vid Kummelnäs. Driften pågick till 1851
1828 
Splittras Boogodset vid en exekutiv auktion. De olika gårdarna blir egna lantbruk
1831 
Byggs första flottbron över Skurusundet
1842 
Börjar reguljär båttrafik
1843 
Börjar skolundervisning i begränsad omfattning
1863 
Införs kommunalstämma
1915 
Invigs högbron över Skurusundet
1920 
Börjar busstrafik
1923 
Invigs Boo kyrka. Boo blir egen församling
1925 
Införs kommunalfullmäktige
1967 
Börjar inflyttningen i Orminge
1971 
Den 1 januari upphör Boo att vara egen kommun

2 kommentarer

  1. Svar till Stefan: Villaägareföreningen bildades den 1 augusti år 1927. Sedermera bildades även en vägförening, en sommarvattenförening och en gatubelysningsförening.
    Allt det här – ända från tomtförsäljningen som började i juni samma år, fram till 1980-talet – har jag försökt skildra i Nacka-boken årgång 1989. Där står om dansbanor, väganläggningar, vattenledningar och olika kontroverser som funnits under framväxten av vårt ”sagoland” på de branta och otillgängliga klipporna.
    Nackaboken utges av kommunens kulturnämnd och kan köpas på biblioteken. Läs texten, titta på bilderna!
    Leif Widén

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.